LSM

>

(Jag försökte komma på en ursäkt eller bortförklaring till “snuffinuffiputtegullimussimuss”, men det finns ingen. Jag är helt enkelt sjukt töntig ibland. Det känns okej.)

Ibland när jag lyssnar på min dirty dancehall tänker jag på alla tillfällen när det vore sjukt olämpligt att spela till exempel Lady Saw (som har de roligaste, icke-politiskt korrekta, snuskiga, dryga texterna - den här låten är liksom nästan intimidating). I vilket fall, tänk hur sjunka-genom-golvet-hemskt det skulle kunna vara att spela den här låten - eller ännu värre, citera texten - för Fargo och hans kankerhoer.

Your man he told me that he’s tired of the shit you got
He took one hit an’ said mah good shit keeps him coming back
He likes it tight an’ said your shit is just a little slack
Girl don’t get mad at me, I’m only telling you the fact

I’ve got your man an’ you can’t do anything (about it)
You may think he is coming back to you, but (I doubt it)
Don mek no sense you even call him an’ try to (work out it)
Cuz I’ve got your man an’ you can’t do anything (about it)

He told me you don’t give him room nor give him breathing space
An when he’s out with friends you call an get up on his case
He wants a gal that’s down an cool not all up in ‘is face
That’s why I’m here with him cuz I’m about to tek your place

Lady Saw - I’ve Got Your Man. Hahahhaah.

Det är helt okej att inte hålla med mig & tycka att jag mest är pinsam som lyssnar på knullmusik ;) … Men när jag ändå är inne på Lady Saw har vi även den otroliga aggro-toast-låten Lock It Up, som är svårare att hitta lyrics till men handlar om när man inte är på humör - lock it up, lock it up, mi no inna no mood fi no cock - eller den härligt enkelspåriga Do Me Better - you sex me alright but he do me better, I’m gonna love him forever.

Även Tanya Stephens har ju ett aaantal goda citat när det kommer till knulltexter, den som nån gång har hört Boom Wuk kan ju inte annat än hålla med :) Ja, wuk = fuck. Håhåhå, det var grymt att se den här live asså.

It’s not the way u walk
An’ it’s not the way u talk
An’ it’s not your beat up car
U deffenitly ain’t no movie star
It’s not the clothes u wear
An’ it’s not your nappy hair
It’s not your gangsta flex
Babee it’s all about de sex

Me jus live off u boom wuk
Love de way u have me pum pum stuck
‘pon de big buddy, ‘pon de big stick
Tell me tan u wan me bum flick
Love de long ding dong, boom wuk
Love de way u wuk, u mek dis gyal stuck
Climb up on de cab inna de big truck
Have me a let off even tho’ u broke
Love de long ding dong

Någonting händer med min kropp - på sista tiden har jag liksom tappat entusiasmen för både mat och sömn, mjölken smakar alltid lite surt och äpplena är alltid tråkiga. Och jag VET att jag inte är gravid, ja för det är ju alltid första frågan om kroppen beter sig skumt. Enda förklaringen måste vara att min kropp - eftersom den inte kan anpassa menscykeln till Otto som det händer med kvinnor som bor länge i samma hus - har tagit efter Ottos kropps dissande av primära behov. Han gillar ingen sömn, och ingen mat utom mozzarella, ciabatta och kanske tomatsoppa. Och inget sex utom animerade porrikoner på MSN. Fast nu ska han börja dejta folk från MySpace så vi verkar mötas på mitten.

Som jag brukar säga, jag är den långsamma halvan av LSM&Otto och här manifesterar jag det med en annons från februari. McCann Erickson Italien för Durex.

“Gel lubricant by Durex - Enjoy the other side.”

Hahahahhahah, tycker LSM.

En och annan skulle säga att det är en billig visuell metafor men jag tyckte den var lite djärv på ett kul & klassigt sätt, och ganska fint art directad, och sen är jag en sucker för putslustiga sexreklamer.

När vi ändå är inne på lustiga sexreklamer (för de av er som inte regelbundet kollar Reklamfeber.se alltså, tack Otto som gör mig uppmärksam på putslustiga sexreklamlänkar) (klicka för större bild, duuuh)

“Love yourself - Exstacy” (en silverdildo), av Y&R Buenos Aires.

I morse fick jag ett mail av Snoppen (som inte svarat sen han meddelade att han inte skulle komma hit på tillbakavägen från turnén). Han sade att han ville komma och hälsa på under deras höstturné istället. Och jag ba (tänkte) YEEEEEEEZZZZZZZZ – IT IS HAPPENING AGAIN!!!!!! (citat jätten i Twin Peaks) (”It is happening again” alltså, inte “Yeeeeeeezzzzzzzz”)

Så sent som igår kväll sa jag till mig själv “Fan alltså, jag skulle ge jävligt mycket för å ha nån tillgänglig som är bra på sex och massage” och visst är det långt till hösten men i alla fall, den som väntar på nåt gott. Från och med nu ska jag bara ha sex med folk som e bra på sex!

Och det bästa med Snoppen är att han inte ens behöver använda sin otroligt praktfulla snopp för han har MAD SKILLZ jag skämtar icke. Sen e han artig, snäll, rolig och lagom distant (jag ska börja hata passion av ren bitterhet tror jag - både Ska-A & Schatje tjötar jämt om att jag är svenskt reserverad!) och, hrm, konstant pårökt, det kanske inte e det bästa men om det e det som krävs för att han ska göra sin grej är jag inte den som e den :P

Made by blonda Grabben Grus och Sugardaddy.

No words needed.

Gör din egen South Park-karaktär här.

Jag hade en amazing night out yesterday, men eftersom jag måste göra FP kan jag inte skriva en uppsats om den, och kamera hade jag inte heller med. Men den kan sammanfattas i att MONSTERHÅRDROCKEN FRÅN FINLAND vann schlagerfestivalen, jag hade rosa- och svartrutig slips, Club Rascal (lokala indiehaket) hade ettårsfest och vi dansade på borden. Och en engelsk tjej stoppade fingrarna mellan knapparna på min skjorta och tog mig på brösten och Otto ramlade av en stol så blon skvatt (blod är den nya skiten på R:straat).

Inat drömde jag att jag hade ett rörigt förhållande med en äldre man (35-40) som hette Tomas. Han hade marinblå kostym, ljusblå skjorta, röd slips och fult brunt hår. Vi cyklade längs kullriga vägar jättesnabbt så det skar i kurvorna, det var roligt, men vi umgicks liksom aldrig. Tills en dag när vi just missade färjan och satt ner på hållplatsens bänk. Vi tittade på varann och jag krokade min arm i hans. Vi log.
- Jag har köpt cider, sa Tomas.
- Men jag har ju köpt öl, sa jag. Tänk om vi hade pratat med varann innan!

Ikväll ska jag SPELA ROLLSPEL med Sugardaddy, blonda Grabben Grus och mörka Grabben Grus. Oh My! Vampire the Dark Ages också. Sjukt spännande.

Enligt DNs test tänker jag som en vänsterpartist men lever som en folkpartist. Intressant. Någon sanning ligger det helt klart i det även om Vänstern har svikit ens förtroende ett antal gånger det sista. Jag vet inte vad jag ska göra till hösten (ang valet), svensk politik är så deppig just nu.

Så här tycker jag, enligt DN. Undrar var de 51 procenten kristdemokrat kommer in. Kanske alla mina “Neutral”-svar (jag är så dekadent och oinsatt nuförtiden).

Min livsstil däremot, är en folkpartists (!!). Folkpartister är som vi alla vet gayhomosexuals som dricker alkohol, jobbar övertid och tjänar pengar. Eller nåt. Minst av allt är jag sosse. Intressant det med.

Klicka på bilderna för att själv göra testen.

Igår tappade jag en enorm konservburk ravioli på min fot så att blon skvatt. Den stog på vår hall-hylla där vi lägger reklamtidningar, och när jag plockade undan lite i hallen så BRAK ramlade den ner rätt på stortån. Jag skrek, men Otto hade låst in sig själv i badrummet och kunde inte komma ut, så han rusade inte heroiskt till min hjälp.

Jag fick hoppa till köket och torka bort blon med hushållspapper istället. Sen stoppade jag foten i en låda med iskallt vatten.

Sen lyckades Otto göra sig fri och sen såg vi på Champion’s League-finalen och drack öl, åt chips och till och med pizza (jag alltså, Otto åt som vanligt pasta med tomatsås).

Henke vann, tyckte jag. Bra gjort Henke! Och Otto berättade att Barcelona är såna däringa kommunister. Bra Barcelona! Fast jag somnade hela tiden andra halvlek för jag var lite vimmelkantig.

Nu mår jag ganska bra så det är ingen fara. Men det gör lite ont att gå.

gav sig själv - först ja (till honesty), sen nej…

Igår pratade jag med Fargo på MSN och han sa typ att om de skulle flytta över [hela verksamheten hit vilket de löst har pratat på] så var det inte för min skull, inget illa ment, utan jag var bara en bonus. “!!!” tänkte jag då, som i “Du är väl inte galen heller” och “Jeezus, tror han att jag tror det?” men sa typ “Nä silly det trodde jag inte heller”.

Sedan formulerade jag mail i hjärnan och blev okoncentrerad resten av dagen och konsulterade Johan på kvällen. Jag tänkte att ska det va på det viset får jag väl ta bladet från munnen och säga vad saker egentligen handlar om - okej jag flörtar och jag gillar karln men jag är inte psycho, skrivet i typ en halv uppsats LSM (Dr Phil) stylee - men Johan tyckte jag skulle vänta tills jag lugnat ner mig lite. Och imorse skickade jag istället en rad som var typ “Du, jag freakade lite igår när du kände behovet av att påpeka att du inte flyttar över för min skull. Herregud, verkar det som att jag tror att du gör det?”

Not a chance i evigheten att det blir bekännelsemail nurå. Dessutom är textkommunikation opålitligt, som Otto så fint påminde mig om häromdan.

Gawd, jag kollade statistiken för bloggen idag och DET HÄR var en referring link. Som tur är det bara en person som gjort det (än), men googlar man på “negersnoppar” är det jag som kommer upp som etta, och inte nog med det, de FYRA FÖRSTA hitsen är my work. Det e credds. Eller? Eek.

(Förhoppningsvis googlar de flesta på negersnopp i singular istället.)

så här kommer en nyvaken & bakfräsch (motsatsen till bakfull) utläggning.

Jag var alltså på en mycket trevlig ölkväll hemma hos Sugardaddy, blonda Grabben Grus och mörka Grabben Grus i deras nya lägenhet (sjukt snygg) och hur som haver hamnade jag, efter långa samtal med Sugardaddy & hans tyska flickvän, i en divan bredvid Sugardaddy och pratade om min avståndsförälskelse eller vad i helvete man nu ska kalla det. Kärlek, det vet jag inte vad det är. Obsession kanske är ett bättre ord.

Sammanfattning av läget: Han, kodnamn Fargo, bor på andra sidan det stora havet, har en flickvän sedan fem år tillbaka, och hon har ganska nyligen (efter vi träffades) blivit allvarligt sjuk. Innan det hände var han i Europa på turné med sitt klädmärke och vi hade några rosenröda utekvällar varav en slutade i en hångel och sked, och den sista slutade i avspisning på sängkanten med hänvisning till “vissa ansvarsområden”, förvirrade utläggningar, och sentimentala hejdåkyssar.
Sedan mailflörtades det oanständigt mycket ända tills hans tjej blev sjuk, då det av naturliga skäl avtog drastiskt. Men vi skickar nån rad på mailen ett par tre gånger om dagen (var), ibland pratar vi på MSN, nån gång messar vi. Hälften är typ skämt och struntprat, hälften är grejer som jag hjälper deras klädmärke med.
Han har för övrigt en psychoinställning till sin flickvän, kan inte prata om henne utan att må dåligt och gör det aldrig heller. Om jag undrar nånting, typ vad hon heter eller hur det går med hennes behandling, svarar han inte.

Nu vet jag iofs vad hon heter i alla fall för hon är hans number one friend på MySpace (Gawd!)…

Sugardaddy sa att det här verkade som att vi inte har nån vänskapsrelation att tala om och att det enda rätta var att avslöja sanningen om mina känslor för Fargo. Tanken på det känns väldigt jobbig.

Han vet redan att jag var på när han var här - jag gjorde ingen hemlighet av det direkt - och vi flörtade mer än lovligt efteråt ett tag - och fastän han sa, då när vi en gång pratade om det här, att allt hade varit annorlunda om han bodde i närheten, så sa han också typ “fastän jag uppskattar det här flörtandet så kan och vill jag inte göra någonting åt det. kanske” vad nu det ska betyda.

Fortfarande tänker jag på honom alldeles för mycket, och kommer på mig själv med att tänka typ “Åh, vad trevligt det vore att krypa ner i soffan med Fargo nu och titta på halvkassa dokumentärer på TV” - vilket för mig är långt mer oroande fantasier än “Åh, vad trevligt det vore att knulla Fargo som om det inte finns nån morgondag”.

När jag varit med andra (efter Fargo) som verkar mer intresserade av mig än jag av dem, så drar jag paralleller och tänker “Nej, är det så här han känner om mig? Betyder jag så här lite för honom? Tycker han att jag är jobbig?” även om min logiska sida säger näe, man mailar inte x gånger om dagen med nån man tycker är jobbig.

Om jag skulle vara helt ärlig mot honom - vad nu det skulle tjäna till - vad skulle jag skriva? Vad är sanningen i det här fallet? Hej Fargo. Det här är ett awkward mail att skriva. Jag tänker för mycket på dig. Jag har försökt att vänta ut det, trodde att det skulle gå över efter ett tag. Jag tycker mycket om dig, du är en sällsynt och spännande person, och jag kan inte släppa dig. Jag vet inte vad du ska göra med den informationen - klappa mig på huvet och säga det går över? Eller om du mot all förmodan själv har en slight obsession med mig. Det hade jag tyckt var najs, fast oddsen är ju mot oss i fall. Dessutom stör det mig att jag måste akta mig så för att nämna din flickvän. Ni är ju fan tillsammans, om du inte ens klarar av att nämna henne vid namn måste er relation vara så rutten att jag blir rädd. Förlåt. Hejdå.

Nån mogen själ som har nåra tips på hur man hanterar sånt här?

Jag har jst kommit hem från en ölkväll borta hos Grabbarna Grus m fl. Pratade länge med Sugardaddy om bl a Fargo, och lovadre Otto på hemvägen att jag skulle blogga om detta.

Han övertalade mig och jag hade, verkligen tänkt det, men jag somnar this very moment framför dattan alltså…

Men alla mina nya loysande funderingar kring kärlek kommer imorrn! Lööve.

Nu har Otto breakat newsen för sin familj, så det är väl på tiden att jag släpper det till mina nära och kära också (de som inte redan vet): VI HAR FÅTT JOBB PÅ DEN STORA HOLLÄNDSKA BYRÅN.

Vi börjar den 1:a juli, vår roll är kreatörer specialiserade på interaktivt och vi kommer ha en webbdesigner som designar åt oss (NO MORE PHOTOSHOP-NIGHTS!!!!11!!!1!). Vi kommer få samma lön som vi skulle fått som ingångslön på Byrån, vilket inte är fy skam. Våra kreativa chefer, teamet B och N, är två storrökande, kaffepimplande flinande holländare med underbara holländska frisyrer - N (copywriter) har krulligt blont backslick, och B (art director) ser ganska mycket ut som MacGyver men med lite mera hår on top, självklart bakåtkammat, men fluffigt till skillnad från N:s slick. De verkar fruktansvärt chillade och jordnära, med ett stort fokus på kreativitet och humor. Vi fick se deras reel och skrattade mest hela tiden.

Byrån styrelse är fem pers varav tre är kreatörer. Det är Hollands näst största byrå och de har 150 anställda, och bor i ett stort stål- och glaskomplex, där det verkar som att solen alltid skiner och vinden blåser hårdare (jag har varit där två gånger så det är en empiriskt korrekt iakttagelse). Det finns 11 kreativa team, och, försäkrar B och N med ett flin, även accountmänniskorna är trevliga.

Det ska bli sjukt skönt att börja om - på ett riktigt jobb och på en byrå som faktiskt producerar saker, hehe. Jag ser nyfiket fram emot det här. Jag och Otto behövde aldrig ens snacka om vi verkligen skulle ta det eller inte, det blev bara självklart.

Dessutom kommer jag ha semester och vara i Svedala 13 juni-1 juli. De som älskar mig får anmäla sitt intresse så jag vet vilka svenska metropoler jag ska turnera ;)

med Långskånken alias N****snoppen, eftersom han bara kommer vara här nån timma och inte nån dag på väg hem från sin turné. Attans. Men mister du en står dig tusen åter (om än inte gudar mellan lakanen - hej igen, mediokra sexliv).

Som vanligt är jag ganska lost i nyhetsflödet, men jag följer i alla fall debatten om den s k “Blattesvenskan” på DN. Och här kommer äntligen ett vettigt inlägg, av Farnaz Arbabi.

“Det är högfärdigt och arrogant att anklaga förorterna för att ha ett mer kvinnoförtryckande språk än övriga Sverige. Förorterna är inget undantag, snarare en konsekvens och förlängning av hur det ser ut i resten av samhället. Den manliga heterosexuella normen råder såklart även där.”