LSM

Åker till Sverige efter jobbet idag, och kommer tillbaka söndag med syster + systers homie som ska bo i världens skönaste skabbigaste lägenhet som dom hyr av en amerikansk knarkarfarbror som ska “flytta ut på landet och starta farm”. De har just slutat skolan och ska ut och äventyra i världen innan de börjar med seriösa saker som att plugga och så. Fatta vilket första egna boende - dusch i en balja i köket och tvättmaskin på balkongen, en halv kvadratmeters toalett utan handfat och rökelseingrodda nerslitna skinnsoffor. Det här kommer bli hur bra som helst.
Sverige också hoppas jag. Vill äta ostmackor med mamma framför teven. Åh mys.

Ärligt talat, är det inte bara pinsamt att modellerna på catwalken fortfarande har värsta koncentrationslägerbenen? Jag trodde det var SO nineties liksom, heroin chic och allt vad det pratades om, men näe, idag när jag genom Newstoday halkade in på Guccis nya sida så ser brudarna ut så här liksom. EEH FRESH. Not. Skönhetsidealsdiskussioner aside, jag tycker bara det är oattraktivt. Långa smala ben ja men då ska det vara välsvarvade spiror inte auschwitzpinnar.

Apropå ingenting läste jag idag på Anias blogg en uppräkning över hennes dåliga och bra vanor. Mina dåliga vanor är:
- tröstäta
- skjuta motionerande på framtiden
- fastna framför datorn hela kvällen/surfa på jobbet istället för att jobba
- dejta folk jag inte vill ha egentligen
- köpa saker jag inte behöver
- dricka mig full lite för ofta
- inte slutföra projekt jag påbörjar
- inte läsa böcker längre (fast nu håller jag på igen: en reklambok och en Harry Potter)
- inte plugga tillräckligt med holländska
- inte hålla kontakten med Sverige förutom via bloggen
- dålig på att upprätthålla rutiner

Mina bra vanor:
- hälsosam (och god!) frukost
- fullkornspasta
- kunna stanna hemma från en utekväll när jag känner för det
- inte spendera massa pengar på skönhetsprodukter
- alltid hjälpa mina vänner
- en obotlig vilja att källsortera (eh, tanken som räknas, no?)
- är inte snål längre (var det för tre-fyra år sen)
- men naturligt ganska sparsam
- cyklar till och från jobbet (ljuva cyklande! älskar’t!)
- ser något gott i allt ont (obs, är tveeggat: kan även räknas som en tvångstankeartad ovana)

Kanna med honungste, rosor på bordet, Schatjes lägenhet för en gångs skull städad (av hennes mors väninna). Eftermiddagssol genom köksfönstret. Ljudet av tesörplande och marsvinet Guinnys små smackanden i bakgrunden.
Schatje: “Hey, I was thinking maybe you’d like to have the Double D.”
!!!
Double D, dubbeldildon som Schatje köpte i sällskap med Swingers-Donna i slutet av förra året för att Donna insisterade på att vi två skulle ha en. Double D, kuken med två ändar i halvgenomskinlig rosa plast, som bor under Schatjes säng i en svart plastpåse och som Schatje inte kan titta på utan att börja fnittra och sen säga säga “Ewww, it’s bad isn’t it!?”
Och mitt i detta ladylike tedrickande undrar hon om jag vill ha den hos mig ett tag.
Vi fnissar hysteriskt. Hon fortsätter:
“Guess you have more girl sex than me anyway, and I have my boyfriend now… Think it’d be a bit too much for him, hihi.”
“Haha, sure. Sure, I mean.. why not?” skrattar jag tillbaka och erkänner “You know, I actually thought of asking you for it but then I figured it’d be a bit too much, like… I couldn’t really ask for someone’s dildo could I? Haha, and then you ask me to take it.”
Under fortsatt fnittrande och skrattande gräver vi fram den svarta plastpåsen och Schatje räcker över den.
“I don’t dare to look at it, here, take it!”
Jag kikar ner, känner på den, väger den i handen men tar inte upp den ur påsen för Schatjes nerver. Den är dammig och smutsig.
“I should boil it, really, to sterilize it.”
“Oh nee! You can’t do it in your kitchen! Flatmate will see you, and Otto! We can do it here!”
“You sure?” säger jag med tanke på att hon inte vågat titta på Double D än.
Jo visst, vi fyller diskhon med kokande vatten och jag tvättar omsorgsfullt den tvåhövdade leksaken under stoj och skratt. Schatje tar massa bilder på mig när jag håller i den och flinar stort, och sedan märker vi att ljuset från köksfönstret gör att den ser helt lysande ut i rätt vinkel:

Dubbeldildo i motljus. Obetalbart.

(Det blir lite fel perspektiv på den på den här bilden men jag tänker inte gå in på nån storleksdiskussion..). Det kändes som en väldigt rolig och fin closure av alltihop, lite “vi kommer aldrig någonsin ha sex igen och här står vi och skrattar åt det och åt den här makabra symbolen för det”.

Självklart träffade jag inte Hanazukette fast jag gjort mig massa förhoppningar och var all dolled up i hennes kjol, men hon vill ju ha mig som modell så vi lär ses igen. Annars hade jag en hektisk helg med besök från Sverige, lite initial bonding med Xtina som jag inte träffat förut (ny praktikant på SF), massor av alkohol, och världens finaste gullemöte med Schatje i Haarlem på söndagen. Det var första gången vi sågs efter att hon “ville ha lite distans” när jag hånglade med Josie framför ögonen på henne men nu var allt förlåtet och glömt och jag svär, hade socker varit en person hade det varit Schatje (det är väl en av anledningarna till att det aldrig funkade mellan oss, men åh vilken fin kompis hon är).

Åh och så såg jag Me and you and everyone we know, fantastiskt fin film.

Berättar en rolig ankedot från Schatje-mötet när jag fått fotona.

Ska ta två vita veckor btw, är så trött på alkohol just nu. Men om två veckor är det röstningshelg för oss utlandssvenskar, och så ska vi åka till Roffa (Rotterdam) och fira(?) lördag kväll eller i vart fall gå ut på roffa-manér, och sen rösta i Svenska Sjömanskyrkan på söndan, gärna i kombination med dyr brunch före eller efter. Värsta ceremonin alltså. Jag ska fan va finklädd. Men innan den helgen vill jag inte ha i mig en droppe alkohol om det inte absolut krävs av representationsskäl.

Varning för fjortonårigt inlägg :P

Idag var jag och köpte världens hetaste kjol av Hanazukette (mitt span i den lilla streetartbutiken). Jag typ
- Wow, now I really gonna go out and dance this weekend!
- Oh maybe I’ll see you then! Haha. Sometimes I see people and then I go like “hey I made that!”
- Yeah I saw a lot of people at Appelsap [gratis hiphopfestival] wearing your stuff.. and also these jeans [mina favvojeans köpta av henne i våras].
- Yeah do you get a lot of compliments for them? People tell me they do, I do when I wear them.

Typ, och sen när jag skulle gå, efter småprat om mitt jobb och lite sånt (hon märkte t o m att jag blivit blond! och vi sågs senast i maj!) och några have a nice weekend osv, så säger hon typ

- You going to the Uitmarkt festival this weekend? [gratisfestival runtom i stan]
- Dunno..
- You should really check it out, will be lotsa good stuff around Waterlooplein.
Och sen när jag stod och låste upp cykeln en bit bort kom hon springande efter mig och ba
- Can I use you as a model sometime? For the clothes.
*mitt hjärta tar ett skutt*
- Sure, I.. sure!
- Cool, I have your email from the blog right? [jag kommenterar på deras klädmärkes blogg]
- Yeah
- Yeah, so maybe see you this weekend then

Jag vart helt pirrig i magen och var tvungen att genast messa Fargo och berätta, han verkade dock inte lika impad som jag. Men fatta hon är liksom expedit i en affär och jag går o spanar på henne och undrar hur jag ska göra för att lära känna henne och så bara lägger hon ut krokar om helgen och vill fota mig!

Brasklapp; hon kan mycket väl säga allt detta bara som polare….men….min gaydar säger att nu finns det iaf en liten liten chans, trodde jag inte förut. Hihihihi!

Grym konsert, AudioBullys höll en skön show och jag är kär i den smutsiga londondialekten, aahhh. Hör det här i huvudet (alltså det är inte världens bästa lyrics men de illustrerar dialekten grymt):

Drinks and friends by the River Thames
- It’s a Suburban Ego War
Packet of Benz and a bag of tens
- It’s a Suburban Ego War
Heaven, Hell, and drugs to sell
- Suburban Ego War
You get cussed off the back of a bus
- It’s a Suburban Ego War

Jag har föräldrafritt i helgen nu när Otto är i Sverige. Inte för att han direkt uppför sig som min förälder - vi tar väl hand om varann lika mycket eller lite - men känslan blir ändå lite “Now I can masturbate in every room in the house” (citat courtesy Kexet&Otto).

[Bortcensurerat måndag 28/8]

Det är föräldrafrikänsla på jobbet också, jag har inte gjort ett vettigt jota idag och det är redan lunchdags. Bara surfat. Här är en länkskörd (med reservation för oldnews).

Vackra vackra strandmonster, watch it!
L’image parfait, sjukt läskig reklamfilm
Miljöpartiet gör val-pop

Nu ska jag äta i den holländska resturangen och försöka att inte se ensam ut. Hehe. Btw är det nån som vet om Mr Metrosexual har adressen till den här bloggen? Vore kanske bäst if not, så sprid det inte…

När Fi började sin karusell tyckte jag att de inte verkade ha alla koppar i skåpet, men jag måste säga att det här känns den som den fräschaste valkampanjen i år. Så här skriver Resumé:

“Bland de mindre partierna finns Feministiskt initiativ, som hade premiär för sin kampanj signerad Maria Fredriksson från Åkestam Holst och frilans Jonas Ekstrand.
- Eftersom ingen reklambyrå ville hjälpa F! erbjöd vi oss. Det är en demokratifråga. Vi ville visa att F! inte är ett enfrågeparti, vilket många uppfattar det som, utan att dom har många saker att säga och att de har både självdistans och humor säger Jonas Ekstrand, ad.
- Det här har vi gjort helt på fritiden, säger Maria Fredriksson, copy, som gjort kampanjen på frilansbasis utanför Åkestam Holst.”

Läs kommentarerna på Resumé, fler reklamarsynpunkter på Reklamfeber samt kolla in resten av kampanjmaterialet.

Dock blir det ju taktiskt fel att rösta på dem i vilket fall, eftersom de inte lär nå upp till fyraprocentsspärren och därmed blir att indirekt stödja blå blocket. Annars hade jag kanske kunnat göra det symboliskt (efter en ordentlig genomgång av deras åsikter förstås, om de motsvarar mina). Vad tycker ni?

Ett annat parti jag förväntade mig bra reklam från var Piratpartiet (oavsett vad jag tycker om dem som parti), som jag tycker borde kunna ha ett och annat kreativt geni i leden som kunnat koka ihop en grym kampanj för no money, men deras hemsida är en rätt ful historia (jag förväntade mig något i klass med användarvänliga och behagliga Piratbyrån) som saknar rikt kampanjmaterial. Det trevligaste man kan hitta är typ den här bannern och då är det ju lite illa ställt:

Uppdatering 13.37:

Mera val: MUF:s nya kampanj Kom ut nu handlar om att komma ut som moderat, underförstått att man är i ett socialt sammanhang där det inte riktigt är accepterat att vara moderat, t ex finns en film med festivalungdomar och en med byggarbetare. Det handlar om att positionera “nya moderaterna” som ett nytt parti med nya målgrupper - traditionellt “icke-moderata” målgrupper. Som jag kommenterade på Resumé tycker jag att det här liknar en affisch som sossarna körde för valet 1985 som jag såg i DNs valaffischbildspel, där en 80-tals-yuppie sitter i en flåsig bil med en dalmatiner och säger “Jag röstar på Socialdemokraterna - för jag vill ha ordning på Sveriges ekonomi”.

Frågan är vad man ger för budskap när man identifierar sig med en målgrupp som normalt inte röstar på partiet och därmed tar avstånd från sina traditionella väljare?

Makabra annonser från förr.

Jag var i flamländska Belgien i helgen och hälsade på en gammal bekant, Wim, som jag känner genom min svenske gymnaisepolare Manne. Gymnasiepolare är ett väldigt litet ord för en väldigt, eh, invecklad och stundom intensiv, relation men jag kommer inte på nåt bättre. Wim är hans holländska bästis som jag brukade msn:a massor med under tiden jag och Manne var tajta.

I vilket fall är Manne nere i Flandern nu för att hälsa på Wim i några veckor, något han gör ett par gånger om året. Och nu när jag bor så nära tänkte jag att vafan, jag hoppar på tåget och hälsar på karlarna. Sagt och gjort. Jag hade en supernajs helg hos Manne och Wim med familj (killen bor alltså hemma) med glada skratt, belgisk choklad i överflöd, belgisk öl, flamländska frites (familjen gjorde seriöst egna pommes alltså, som man äter med majonnäs eller, omg!, äppelmos). Mycket mysigt även om jag inte förstod ett jota av flamländskan, dialekten är helt annorlunda än holländska. Och trots allt bagage var det hur skönt och lättsamt som helst att hänga med Manneman. Wim är också en jättetrevlig snubbe (saxonfonproffs förresten).

Men, med det sagt, så upplevde jag en smärre värderingschock därnere…

Det började redan i bilen från stan ut till den lilla byn där Wimpa bor. Han sa nåt halvt över gränsen om turkar och marockaner och fortsatte med “Jag är inte rasist alltså. Men jag var det när jag var 15, hade jag fått rösta då hade jag röstat på extremhögern”. Snacka sätta välkomstdrinken i halsen liksom… men det lilla agget var INGET mot vad karln piskade upp gentemot belgiska fransmän i första hand och holländare i andra hand. När jag och Wim pratar på msn brukar han skämta om holländare på ett lite lillebrorsaktigt sätt, som norrmän och svenskar liksom, men när jag kom dit fattade jag ganska snart att killen menar totalt allvar med att holländare är “dåliga på allt” och en sån sak som att jag gillar Heineken är bara pinsamt (alltså pinsamt på riktigt, inte skämt-pinsamt, utan en sån sak man inte säger vid middagsbordet), deras dialekt är ful, deras uppförande krystat och “överdrivet trevligt”, deras smak urusel, deras ordval puckat (”hur kan man säga LEKKER om nåt annat än mat, hallå…”) etc. Och fransmännen är lata och snyltar på belgarna.

Att han dessutom drog kaninskämt till middagen för att jag, som ju är vegetarian, uppskattade salladen till de belgiska pommfrittsen, kommer väl knappast som en överraskning. Och när vi lagade mat och han skulle göra en currygryta kom det fram en räkpasta som han ville ha i. (Till saken hör att han frågat mig på msn innan, “Vad äter du?” och jag säger “Allt som inte är gjort av döda djur” och berättar att ja det betyder både kött o fisk bla bla men inte ägg och ost bla bla) Så han säger:
“Yeah let’s add this, it’s really tasty, made of shrimps.”
“Shrimps?”
“Yeah.”
Jag kollar noggrannt innehållsförteckningen. Jepp, räker.
“But I don’t eat shrimps…”
“Come on, we’ll only have two tea spoons. It’s almost nothing!”
“No…”
“Come on, God I shouldn’t have said anything, should just have put it in..”
“I’ll eat something else if you wanna add it, it doesn’t matter, but I just don’t eat shrimps, I’m sorry.”
“Alright, we’ll skip it.”
Snacka om att känna sig fånig… Men han visste ju sen innan!

Sedan kom hela kvinno-mangrejen… men där var iaf Wim någorlunda upplyst, men hans tjejpolare som han berättade om… brudar som seriöst blir helt upprörda över faktumet att folk onanerar regelbundet (det katolska arvet…) eller inte kan ta att folk vill ha tillfälligt sex osv. Och att han seriöst blev helt förvånad över att jag var så “natural” för att jag tycker string är typ överspelat och fult (vilken brud med stil i Sverige använder fortfarande string till vardags? Okej till speciella plagg ibland men det är ju liksom ingen som kan hävda att det är sexigt längre…) osv, osv.

Dessutom, med det ganska aggressiva flamländska språket som kuliss, var det lite obekvämt att se hur Wim som bodde hemma uppförde sig mot sina föräldrar. Killen hjälpte liksom aldrig till att plocka av bordet, och när “han” lagade mat gjorde mamman minst lika mycket. Han svarade trumpet och blev irriterad när de kom med neutrala frågor. Är det jag som börjar bli gammal i förtid (min väldigt unga ålder till trots) eller är det så att unga vuxna som bor hemma automatiskt blir jäkligt tykna mot sina föräldrar? Jag kände samma upprördhet när Josie förra veckan berättade om hur hennes mamma tvättade åt henne och passade upp på henne på andra sätt eller t ex sade “Hej gumman, ska du ha en kopp te?” när hon kom hem efter en utekväll och Josie ba “Men ååååh, jag e trött, lämna mig ifred morsan!”

Är min lillasyster också sån mot min kära mor? Har ungdomen ingen fostran? Äm I being super-anal now?

Jag åkte just hissen upp till kreativa våningen med min nybryggda efter-lunchen-koffie i handen. Jag har lite glittrande bling på mig idag och vaktmästaren som jag delade hiss med kommentade att det var “joyful” och fortsatte “I wish I had saved my clothes from thirty years ago, I could’ve sold them and become a rich man. I wore glittering belts when I was 18. And a lot of make-up… I wanted to be like David Bowie. Actually, they didn’t want me in the army because of that: my girlfriend had put a thick layer of glitter on my eye-lashes so they just sent me straight home again. I was happy.” Skrockande skratt.

Jag hade nästan glömt att folk i min närhet faktiskt var med på den där tiden och att människor som helyllevaktmästarn mycket väl kan ha glamrockbakgrund. Men det var inte det jag tänkte skriva om.

I maj gjorde jag DNs valtest (och livsstilstest kopplat till partitillhörighet) och nu är det dags igen. I och med att valet kryper på så tar jag ställning i allt fler frågor, det kan förklara att jag har högre siffror på fler partier och större skillnad mellan röda och blå blocket.

Fast bäst med testet är ju söta undertexten “Blev det fel?”. Känns det jobbigt lilla vän?

Gör testet du med.

Synd bara att Vänsterpartiet är uppfuckade idioter at the moment. Det känns inte kul att rösta på dem. Och Miljöpartiet… ibland är de bara oförutsägbara, jag har inget riktigt förtroende för dem. Sossarna? Jag vill inte lägga en bekräftelseröst på att det är bra som det är. Helst skulle jag bara vilja lägga nån slags blankröst på rödgrönsidan, proteströsta mot alliansen. “Hey, jag röstar rött men inte för att ni erbjuder nåt najs era fuckers, utan för att alternativet gör mig mörkrädd”. En månad prick kvar idag. Valvakan kommer bli en rysare.

I ett par veckors tid, eller någon månad, har jag känt mig väldigt okreativ. Jag kommer typ inte på några bra idéer och jag är oinspirerad och framför allt, okoncentrerad. Koncentrationssvårigheter är en relativt ny grej för mig, minns att jag hade några slängar av det i våras men innan dess har jag aldrig fattat grejen. Nu gör jag det. Det är jobbigt. Jag VILL tänka på vad-jag-nu-ska-tänka på men det är så svårt att fokusera hjärnan. Vad som helst fångar min uppmärksamhet och drar ner mig i tankar på vad som helst.

Jag vill tro att det här är nånting temporärt som kommer att försvinna snart. Jag vill tro att jag faktiskt är en decent kreatör och inte bör förpassas till nåt svart hål av photoshopnätter (hata - även om vissa inslag av monotont hantverksarbete gör att tankeprocessen faktiskt flyter bättre sen). Jag minns en tid när jag tyckte jag hade bra idéer med jämna mellanrum. Men - minne blott…

Jag nämnde det lite kort för terapeuten. Hon sa att jag kanske satte skygglappar för min kreativitet själv genom att vilja vara så bra, vilket det kan ligga något i. Men just nu är jag mest frustrerad, jag är liksom inte van vid att se mig själv sån här. Och det i sin tur gör att jag längtar lite tills varje dag är slut för att slippa känna behovet av (och pressen när jag inte lyckas med) att prestera.

MIN FINA CYKEL ÄR TILLBAKA!
MIJN KNAPPE FIETSJE IS TERUG!
MY SWEET BIKEY IS BACK!

Weee! Hämtade ut den hos cykelreparatören idag. Återigen kan jag vara cykelvägarnas kung på min turkosblåa kamphäst i mormorsmodell med ergonomisk sittställning! Cykla till jobbet ROCKS, spårvagn till jobbet SUCKS!

Det kostade skjortan att reparera den efter kraschen (ny gaffel, nytt framhjul) men jag ringde och smörade för svenska försäkringsbolaget och fick tillbaka nästan hela summan så det var det fan värt. Och nu är det nästan inte en illegalt införskaffad junkie-bike längre, hälften av den är ju ny och laglig.

ÅH CYKEL <3 <3 <3 <3 <3 <3

Jag e som vanligt lite efter men den här grejen hittade jag på Sigges blogg från nionde augusti. En kartfunktion som fyller i med rött de länder man varit i. Fast det blir lite missvisande. Det är ju inte som att jag varit i hela Ryssland. Eller på Svalbard. Eller hela USA (och dessutom var jag 4 respektive 6 år gammal då, om man inte räknar övernattning utanför flygplats, och det gör jag inte).

Men lilla Jamaica har jag ju varit pretty much all over (titta titta!).

Som ni ser saknas “asienluffen” som typ alla har gjort, och jag har inte heller besökt till exempel vare sig Australien, Afrika eller Sydamerika. Men jag ska resa som fan med Malin L när tiden är inne och vi har cash. Vi ska [CENSURERAT], på skoj alltså. Oj fick jag avslöja det honey?

HAHAHAHA:

Ni har väl hört den där om min ex-älskarinna som nästan hade ihjäl sitt marsvin när hon var off her head on coke? Tål att berättas igen. Det lilla livet, vid namn Guinny (som i guinea pig alltså), fick syrebrist i hjärnan när Schatje stoppat ner henne i en stövel och hon inte kunde vända. Schatje fattade snabbt och klippte upp stöveln med sax, drog ut Guinny och gjorde hjärtmassage (!) tills marsvinshjärtat började bulta igen, men efter det blev Guinny aldrig riktigt sig själv, hade problem med att vara ensam, kissade ofta ner Schatje och försökte gå in i dead ends.

In your face Schatje, “Knark är bajs” har koll på varför man ska hålla sig borta från crack-cocaine.

Igår kväll hade jag Ska-Alex och Metal-David över på middag, mycket trevligt. Jag ville laga Swedish meatballs men varken jag eller Alex äter ju kött, så jag tänkte köpa vegetariska köttbullar men kom hem holländska veggo-bitterballen istället. Så här ser bitterballen ut:

FRESH! Men de funkade fint till (den på Ikea inköpta pulver-)brunsåsen, (likaledes Ikea-) lingonsylten och de kokta potäterna, trots att de blev till en enda stor färs i stekpannan. Jag serverade även kokta morötter och gröna bönor. Portugis-venezuelen Alex och portugis-azoren David är båda vana vid starka kryddor så jag varnade innan: det här är typisk svensk mat, det smakar typ inget, det är få ingredienser etc, men de blev båda glatt överraskade.

De bjöd mig på portugisiskt grönt mousserande vin som passade förvånansvärt okej till brunsåsbitterballeröran.

Davids pojkvän kommer från ett ställe som heter Katwijk, Kattviken, men David brukar kalla den för Kutwijf, Fittkärring. HAHAHAHAHAH. Dessutom är han (pojkvännen) typ besatt av musikaler. Skön kombo - hårda metalsnubben hjärta softa musikalgossen.

Även Alex åtnjuter samlevnadslycka med sin respektive, grattis Alex, och gamla goda Schatje har blivit upp över öronen kär i en tjugoåring holländsk pöjk och lever det romantiska livet vad det verkar - iaf lägger hon upp tiotusen gullebilder på dem tillsammans på en community hon är med i där jag brukar spionera lite på henne. Hon pratar med mig igen men inte i alls samma utsträckning som förr. Håhå jaja. Men hon ska ha en karl iaf, vill egentligen inte säga så om nån men jag tror fanimej hon är strejt innerst inne.

Min telefonladdare alternativt telefon strejkar så jag är onåbar på okänd tid tills jag löser det.

Har dessutom haft the Talk med Josie, det gick bra! Samt varit kanonhjärnskakningsfull fredag (se bild nedan), varit på Ikea, frossat i stroopwafels och nästan somnat på en hårig matta lördag, och gått på grym gratishiphopfestival i strålande sol med efterföljande svettigt afterparty söndag. Berättar eventuellt mer ikväll, om jag hinner.

I helgen passerade jag och Otto ett år i Nederländerna med pompa och ståt (?).