nachtmusik. ÖH. Ikväll är jag på dåligt humör och till råga på det lyssnar jag på en skiva jag hittade på gatan (måste plocka upp cd-skivor man hittar ju!) och det är menlös electronica/sparsmakad techno som inte är intressant nånstans så nu går jag och lägger mig. Sådeså.
Sitter här och lyssnar på musik och tittar på vattnet igen fast jag borde sova. Det är finare när det är mörkt, kanalvattnet.
På väg till sängs ramlade jag över Teresas musik igen (hon som skriver Roleplaying is so gay) som jag bara har crappy hobbyinspelningar av men som fortfarande knyter näven om hjärtat så det blir alldeles litet och bräckligt.
Många av hennes låtar är sjukt värda att nämnas men ikväll nöjer jag mig att säga att Life supporter (läs texten här, ladda ner låten här - om det är okej att jag sprider dina bootleg-mp3:or Teresa?) beskriver en av mina största rädslor alldeles gastkramande. Sista meningen är spiken i kistan. Lyssna på låten för att ge texten effekt.
En annan - gripande men egentligen inte alls lika bra - låt med ett sånt skräckscenario är Lokes Allt du är (text (PDF), låt). Samma här, lyssna för att förstå.
Djup suck. Late night melancholy - same old, same old… :/ :\ ;) Gonatt.
- jävla kuktjafsande i cirklar om briefen vi jobbar efter, eller inte jobbar efter, just nu
- att långfredag inte är en helgdag i Holland eller om den är det, att vi inte har ledigt - trots att jag inte är religiös för fem öre tycker jag GRÄNSEN går vid att JOBBA PÅ LÅNGFREDAG. Vi är lediga på snubbens födelsedag men ska jobba när han dog!? Get real, POÄNGEN med långfredag är att man som ateist sen barnsben ska göra roliga saker på sin lediga dag istället för att lida med Jesus.
- att vår receptionist R (trots att hon är tons of fun som person) serri sitter och surfar 7,5 timmar om dagen och sen har mage att bli SUR när man BER henne göra nåt för en. Vi andra jobbar huden av oss, som Otto sa, och jobbar man som receptionist har man fan ett attitydproblem om man inte kan utföra servicerelaterade uppgifter för kontoret. It’s part of your fucking job, deal with it!
- att tvinga ungar till fritidsaktiviteter (diskussionen uppkom). Barn är människor, de ska själva få välja om de vill gå till fotbollen/pianolektionerna/teatern/scouterna och vill de inte bör de inte bli tvingade. Att drilla barn till spetskompetens i tidig ålder är nothing but nazi!
Fuck the fuck out, fuckers, I’m going home! Not, eftersom jag måste jobba på den omtvistade briefen.
och föreställde mig själv som 22 var jag säker på att jag skulle vara lite fetare, lite snyggare, lite bittrare och lite häftigare och dessutom singel som var lite coolt trött på one-nights.
Allt stämmer.
Big up, Seventeen.
Hahaha guud vilken prettorubrik :D
Jag såg just den klassiska versionen av Wizard of Oz med Judy Garland (tack Bästisen & Johan - det tog ett bra tag men jag är hooked på hundralistan nu) som gjorde minnena av boken rättvisa så att jag till och med grät en skvätt (gud var ska detta sluta, snart bölar jag väl till Sean Paul-videos också..allt som är rörliga bilder), och sen kände jag plötsligt för att lyssna på David Bowie. Jag! Bowie! Söker i iTunes och hittar fyra låtar, alla delar i olika blandskivor andra har blandat åt mig. Rebel rebel väcker minnen från min sjuttonårsfest när Elin & Misel hade satt ihop en “Absolut Party Hits 17″ (med ett totalt slumpmässigt urval av låtar) och vi hade hyrt lokal på Hovhult och Johan & Annakarin möttes för första gången och mina undergroundkängor blev stulna och vi lekte jag-har-aldrig i en cirkel på 20 personer och det stora högstadiebråket gjorde sig påmint med strida tårar på Skåne Akvavit och jag & Misel hällde öl i varandras öron för första men inte sista gången och Misel drack schlumpen ur alla flaskor när vi plockade undan och hängde knäveck över en vägbom på väg hem och sa “jag är en fladdermus”.
Jag sitter mätt och glad i morgonrock framför datorn och tittar ut över den brunvattnade kanalen, de lövlösa träden, husbåtarna i grånat trä och den fula skorstenen målad som en flugsvamp på andra sidan vattnet. Jag hade en hemmasittarnatt igår framför Illustrator (jo, det händer, inte så ofta dock) och lekte med tröjtryck av ordvitsar och började skissa designs till mina vänner amerikanska klädmärket.
Småpratar lite med Paris på msn. Jag säger att jag ska slacka hela dan, hon undrar vad min slackerdag består av. Ingenting, tänker jag, det är ju en slackerdag, men börjar beskriva: hmm, jag åt grym bakisfrukost med Otto och Sassy (seriöst bästa målen på hela veckan - varje lördag och söndag käkar vi bombastisk frulle med färskpressad juice och grejer)(nu var jag iofs inte bakis men det är per definition bakisfrukost) - annars ska jag nog gå och köpa ett par guldskor och leka vidare med några designs. När jag skriver hör jag ju själv hur det låter - hej, jag shoppar och hobbyarbetar när jag slackar - och visst säger Paris att det där fan inte är en slackersöndag, slackersöndag är dålig tv och oförmåga att röra sig, det där är en slackersöndag för en framgångsrik, hipp brud möjligen.
Och jag undrar: är det definitionen av en framgångsrik, hipp brud? Är det det jag är när jag sitter här i min otvättade tantmorgonrock i blå plysch från Åhléns (julklapp från mamma ages ago) med magen full av rostmackor och tittar på det bruna vattnet och funderar på om jag ska orka öppna Illustrator eller tvätta bort sminkresterna och klä på mig så jag kan köpa gyllene skor? Det gör inte ont att vara framgångsrik och hipp i så fall ;)
(Men en liten paranoid del av mig undrar om det här ska sätta stopp för oss, om mitt amsterdamliv är ivägen för henne, om hon blir bitter av att jag kan gå ut på stan och köpa sneakers bara sådär, om hon liksom brorsan ser begynnande klassklyftor och om det är ett hinder. Fastän vi har så mycket gemensamt är våra vardagar långt ifrån varandra och det är inte ett problem för mig men är det det för henne?)
Uppdatering 20:17
Det bidde inga skor, de fanns inte i min storlek. Och förresten är det sååå tydligt att jag projicerar mina egna identifikationsproblem på Paris, haha. Men för att förtydliga så är det där allmänna funderingar om mig och Paris som inte direkt hade att göra med msn-konversationen imorse egentligen.
Jag läser det nya men halvgamla numret av Girls Like Us Magazine (som aldrig kan överträffa saxofon-softcoren i guldtrosor på det geniala omslaget till nr 2) och mitt i en intervju med nån sån däringa homogayflata läser jag
So you’re a horseriding girl?
Yes, completely!
That’s such a lesbian thing!
And pathetic, I know. But I think it’s great. Now I know what the next question will be: “When did you first have an orgasm on a horse?”, haha.
And when did you?
I don’t know. I guess it was at an early age. I think it was long before I would masturbate properly.
Och jag bara gapar. Har hört cykla-över-kullerstenar men här står jag mållös. Vet inte om det bara berättar att jag suttit väldigt lite på hästryggen i mitt liv (och inte heller haft några stallbrudskompisar) eller om jag är totalt bakom flötet och det här är common knowledge. Har jag inte bara missat både retrosexuell och neosexuell (se kommentarer) utan även att varenda hästtjej kommer i parti och minut över öppna landskap? Tjohej vad det går.
Uppdatering 24 februari:
Efter att ha frågat runt på festen igår har jag insett att hästorgasmer verkligen är nåt som alla vet om, och halkar därmed ner ett antal snäpp på skalan i min egen uppfattning om mig själv som sexuellt allmänbildad. Zing! Är det fler saker jag har missat så upplys mig på en gång så jag slipper skämmas. “Känns kokta makaroner verkligen som fitta?” (Haha åh vilken bra rubrik den meningen vore, måste jag använda nånstans.)
Den gode Fargo som var på tapeten förra året vid den här tiden (och långt efteråt - catcha upp med historien här och här) - hans foflolicockokvovänon och därmed min nemesis under besatthetstiden kommer hit om några månader och skrev och undrade om vi kunde ses en sväng! OMG, OMG, OMFG. Jag kommer säga ja såklart. Spännande! Och läskigt!
What the fuuuuu…! Brorsan kommenterar mitt metrosexual backlash-inlägg med “skvallertidningarna har redan myntat begreppet - ‘retrosexual’… så du e waaaaay efter sis :)” och jag undrar hur i helvete jag kunnat missa nåt som termen “retrosexuell”, det är ju genialt träffande - man erkänner till och med att det handlar om en tillbakagång ;)
Jag måste googla på det hela och det visar sig att ordet bland annat använts redan 1994 som albumtitel av Liv Tylers mamma Bebe Buell, men slog igenom som metrosexualitetens antites först när det användes av Mark Simpson, mannen som också gav ordet metrosexuell till massorna, i artikeln “Beckham, the virus” sommaren 2003.
Jag läser vidare och hittar en fantastisk retrosexuell kodex på en kackig geocities-hemsida av en riktigt genuin småstadsamerikan … jag fascineras av saker som att han har en undersida med “AK47 FAQ” och en annan där han översätter/tolkar Notorious B.I.G. texter till torr, förklarande prosa i stil med “As a general rule, I perform deviant sexual acts with women of all kinds, including but not limited to those with limited intellect, nude magazine models, and whores.” :D Några guldkorn ur hans take på retrosexualiteten:
What is Retrosexuality???
My Retrosexuality is defined by the following Retrosexual code:
A Retrosexual, no matter what the women insists, PAYS FOR THE GODDAMN DATE.
A Retrosexual DEALS with shit. Be it a flat tire, break-in into your home, or a natural disaster, you FUCKING DEAL WITH IT.
A Retrosexual not only eats red meat, he often kills it himself.
A Retrosexual watches no TV show with “Queer” in the title.
A Retrosexual is allowed to seek professional help for major mental stress such as drug/alcohol addiction, death of your entire family in a freak woodchipper accident, favorite sports team being moved to a different city etc. You are NOT allowed to see a shrink because Daddy didn’t pay you enough attention. Daddy was busy DEALING WITH SHIT. When you fucked up, he DEALT with you. Cowboy up, pussy.
A Retrosexual knows how to tie a fucking Windsor knot when wearing a tie.
A Retrosexual should have at least one good wound he can brag about getting.
A Retrosexual knows how to use a basic set of tools. If you can’t hammer a damn nail, or drill a straight hole, practice in secret until you can or be rightfully ridiculed for the wuss you be.
A Retrosexual’s asshole is an exit ramp on the road of life. Ladies, contrary to what Cosmo says, spontaneously sticking a finger back there is a good way to be launched off the bed (or if Hooters hot wings have been recently consumed, lose a finger). Make you a deal, we won’t mess with yours unless you want us to, and you won’t mess with ours period.
A Retrosexual does NOT use unisex perfume. The brand of after shave his dad used is good enough for him.
A Retrosexual meets the young men his daughter she dates at the door and lets them know that Dad is the barrier method that will prevent the young man from attempting to get into his daughter’s pants.
A Retrosexual man does not take advantage of lesser individuals simply because he can, but should he witness another attempting the same he’ll have little mercy on said bully.
A Retrosexual man does not care to be bothered with the annoying nuances of being politically correct. Fuck them if they don’t like what I’m saying.
A Retrosexual man is not ashamed of his body nor of the sounds and smells the might emanate from it. He doesn’t mind cleaning up or dressing nice as the occasion may warrant but also understands the therapeutic value in a well rendered belch. In public or not.
A Retrosexual man understands the vapid emasculating power of the city and spends significant effort to remove himself to the fresh air of the hills as frequently as possible.
A Retrosexual man does not mind being alone. The company of others is pleasant but not required. He has no use for meaningless banter for the simple sake of conversation. Take your idle prattle elsewhere.
A Retrosexual man doesn’t mind getting dirty. A little dirt never hurt anyone. Men lived for thousands of years without washing their hands every fifteen minutes.
A Retrosexual man is in touch with his feelings and he doesn’t feel obliged to share them with some nosy female who wants him as her emotional companion. That’s what her girlfriends are for. Leave him alone and he’ll tell you when it’s OK to interrupt.
A Retrosexual knows that owning a gun is not a sign that your are riddled with fear, or are trying to make up for a small penis. Massage and cunnilingus skills are the way to make up for a small penis, guns are fucking TOOLS and are often essential to DEAL with shit. Plus it’s just damnned fun to shoot.
Jag klickar runt på bloggar medan Otto jobbar i sitt anletes svett och hamnar på NordNegern och så sitter jag här och skrattar för mig själv. Jag vet inte riktigt vad det är som är så kul. Kanske bara att han heter NordNegern. Kanske att han skriver som min kusin skriver på msn. Min kusin kroppsbyggaren, vars grymmaste rollperson i Kult back in the days, Sakobwona Togi, var en jättestark neger som var sjukt bra på att dansa. Jag tänker mig att NordNegern är en “Halvjudisk, adopterad,bög-neger”-version av min kusin, och så ser han ut som rollpersonen Bwona alltid gjort i mitt huvud.
Det är jätteroligt.
Då säger han bara.
-Men du, e det inte så att du börjar bli lite nervös för att vi ska skicka ut inbjudningar till brölloppet. Att det börjar bli verkligt för dig?
-Jo, jag e skit nerövs!
Svarade jag.Kl 05.20 slog det mig att det e ok att vara nervös inför den största dagen i mitt liv…
Det här kanske inte är så insiktsfullt eller nytänkande och jag ber om ursäkt i förhand om det är SEN GAMMAAAAAALT men jag har ganska länge haft en molande känsla av att “Mannen” är tillbaka i en skepnad som varit allt annat än okej ganska länge.
Jag tar reklamen som exempel. Det kanske inte verkar så men det satsas ofta mycket tid och pengar på att utröna vilken strategi som ska ligga bakom sättet att förmedla budskapet i en reklamfilm, vilket gör att de här strategierna per definition borde säga något om samtiden, no? 2006 bjöd på både Axes “Spray more, get more” med raving bikini chicks som mastodontigt och extremt ickesubtilt visade att du får sjukt mycket fler brudar på Axe - och på Bavarias “Time to become men” där moderna mansstackare kastar bojorna och springer till skogs för att dricka Bavaria-öl.
Bavaria själva sammanfattar:
Are you a man who drinks cocktails? With a little umbrella? Shaken, not stirred? Do you use facial cream? Do you have a perm? Are you trying your best to live up to the expectations of women by being a ‘metrosexual’ ? Aww man, you’re wipped! Forget about shaving your chest, legs and waxing your back or using deodorant. It is time again to let those old genes from our ancestors flow through our veins again and throw off the pretence of being civilized. We all know what we want and need! Yes, we want to run free and roam the earth and hunt, fight big animals with teeth as long as your arm! Eat bloody meat! Run through the forrest and pull down trees with our bare hands. Smell our own armpits and not care about changing our underwear, taking showers or - most important - shave! Yes, you know what I am talking about! It is time to become REAL MEN again!
Är det the metrosexual backlash vi ser? Är det en makrotrend? Vad kan det få för följder? Kommer nästa årtionde präglas av man-men och woman-women? Går en sådan trend hand i hand med några av de biologistiska forskningsrön vi sett på sista tiden?
Eller är jag ute och cyklar?
Avslutar med ett citat, som pinsamt nog även det kommer från en reklamkampanj (bannerkampanj för ölen Dewar, fråga mig inte hur):
Exploration makes one wiser; even if the only wisdom gained is to know where not to return.
Tommy Dewar (1864-1930)
Fotnot: Axe har gjort en del mycket smartare och subtilare grejer till samma tagline, men det hör inte riktigt till poängen.
Mamma kommer och hälsar på i april.
Pappa och hans flickvän kommer kanske och hälsar på i april.
Paris kommer kanske och hälsar på i april.
Fargo kommer kanske och hälsar på i april.
N-snoppen kommer kanske till Europa i mars-april.
Inte nog med blogginlägget i(går?)natt, jag fyllemejlade också och då orkade jag inte rätta typo’s (även om jag märkte de flesta av dem men bara inte orkade - det ska mycket till annars). Med Fargo såklart. Fördelen med vänner på andra sidan jorden är att man kan få instant replies (dag-nyktra) på sina berusade utsvävningar.
Sent 04:32
Dude. I had such a fun time tonight with - you won’t believe it - some dudes from from the American Navy. OMGAnd I made out with the hottesdt girl EVEER
Sent 04:41
Well the Navy dudes saw me making out with the girl but i sort of had the feeling she was jus drunk and wanted to make out eith a girl imn front of everyone you know? not that i mind people watching but ehhh… she was SO hot but she didn’t seem real, naamsayin?
Sent 10:49
Woke up, thought “Oh it’s alright, I wasn’t that drunk yesterday”, then remembered writing misspelled emails to you at 5 am, then remembered the US Navy guys, then making out with a hot girl in a fucking circle of watching idiots, then thinking “Oh yeah, I WAS that drunk yesterday!” :D
När gårdagen kom tillbaka nojade jag massor över Paris, och nån timma efter morgonmejlet till Fargo skickade jag något liknande till henne men med fortsättningen “och sen kan jag bara tänka på dig och undrar vad du tänker när jag hånglar med nån. Och varför jag är så dum att jag måste tala om det och kanske ställa till det?” Och hon svarar så fint och sött och lugnande att jag blir alldeles varm i hjärtat och till och med kan med att citera fyllans “hottesdt EVEER” på bloggen :)
In retrospect var dock kvällens mest fascinerande inte alls att jag hånglade utan de här militärerna. Vi firade Missys födelsedag och började med att dricka öl på nån slags rockbar vid Leidseplein, men eftersom det var livemusik trängde vi ihop oss borta vid biljardborden för att kunna snacka. Några amerikanare spelade och ursäktade sig varje gång de nästan stötte köerna i magarna på oss (vilket holländare generellt skiter i om man är för nära biljardandet). När de var klara började de prata. Min första tanke om nån approachar mig på krogen - särskilt om denne någon är några år äldre, kackigt klädd och turist - är “hur ska jag bli av med den här nu då?”, och därför var det en rolig överraskning att snubbarna var hur trevliga som helst. Jag menar, som min mamma är trevlig. Konversationer om ditten och datten som bara flyter på och underhåller. Sen fick jag veta att de jobbade i armén. Jag är ju KANSKE INTE the biggest fan of the US Army men jag höll inne både min OMG!!!!!!!-reaktion och min HAHAHAH-reaktion och sprang inte heller därifrån. Sen drog jag och Kristina med dem till Club Rascal där de var sjukt malplacerade men njöt i stora drag. De bjöd på allt och jag tyckte jag lätt kunde ha det för att jag entertainade dem så och brydde mig inte om att vara frigjord skandinavisk kvinna som betalade för mig själv.
Jag var jättesöt i mina hanazuki-knäbyxor, guldstrumpbyxor, knallrosa ballerinaskor och Formula Werks-tröjan som säger “I have more shoes than my girl does” med gigantisk text i guldtryck. Jag tycker det är jättekul (är egentligen för sneakerfantaster som bräcker sina flickvänners skosamlingar) men hade inte räknat med att okända människor hela kvällen skulle fråga vad det stod på tröjan… oftast förklarade jag inte mer än “it’s a guy’s tee, it’s for sneakerfreaks” men t ex med amerikanarna blev “I like girls” enklaste förklaringen till hur det hängde ihop (”what, your girl, does that mean your daughter..?”), även om jag absolut inte menade att ha en tröja som basunerade ut flata liksom. De tog det med ro i vilket fall och sedan när det blev hångel framför deras ögon tog de det med ro med inslag av stupfyll lystenhet.
De hette Bill (haha, såklart!), Billy (even better!) och - Star. Stars föräldrar var hippies och hans bror hette Moon.
De var chockade över att jag som icke-amerikan använde ord som dude, wigger och hipster :D
Billy undrade vad jag hade för parfym och jag var tvungen att skratta för jag är så sjukt okreddig och förutsägbar när det gäller parfym (äger två) och eh, igår kväll var det Pumas Jamaica som var på. Köpa ett skomärkes parfym är ju noll poäng bara det och sen JAMAICA, är jag en lydig målgrupp eller what? SÅ aimad mot mig. Luktar grymt dock.
Oj vad klockan blev mycket. Nu blir det sängen.
And I’m making out with someone and I could just let it pass and not skriva om det i bloggen när jag är full, men jag önskar att det var med dig och jag läser dina blogginlägg compulsory till och med nu på fyllan först av allt läser jag dina blogginlägg, och fastän hon är snyggast på stället och vi hånglar svettigt passionerat till Arcade Fire och Peter Bjorn and John eller vad fan för indiewhatever de nu spelar och folk till och med klappar runt omkring oss (åh vad det är störigt när det är på ett heteroställe och folk klappar i fucking händerna för att du hånglar med en brud vad fan tänker de med liksom) fastän hon är skitsöt och jag kan scora enkelt som ett-två-tre tänker jag på dig och önskar att det vore du och att nåt ska hända så hon drar så jag slipper dissa och när en dude drar iväg med henne tittar jag another way och fortsätter dansa mera laidback med mina nyfunna vänner från the US Navy (seriously!!!!!!! like whut!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) och är glad för det som hände men glad att det inte blev mer -
sWeEt! Fylleblogga, it’s one of those things… Funderade ett tag på att skriva i Fyllebloggen (oh my, jag kan länka också) men kom fram till att jag kan lika gärna skriva i min egen.
Well, idag asså, vilken dag… Pust. Haha jag skrev det där utan att mena att skriva EXAKT samma sak som i förra inlägget! Det var, ja vad ska man säga, tänk dig att du jobbat på att komma på idéer på samma grej i flera månader, och sen stänger din charmante men emotionellt störde creative director in dig tillsammans med ett annat kreativt team oc bara “Talk to me!”. Ehhh, ja, för jag HÖLL JU INNE med alla de där grymma award-winning idéerna såhär efter tre månader.. NOT.
Värsta exmplet är när vi suttit i boardroomet (där vi har möten o annat) i några timmar och Farmer Boy börjar gå omkring hetsigare och hetsigare och sen typ skriker han åt Otto som sitter framåtlutad över bordet: “DON’T GET TOO COMFORTABLE! STAND UP!” och vad gör man, klart man ställer sig upp… Farmer Boy ställer sig på sin stol och gormar tills vi också går upp på våra stolar och ADn i andra teamet kliver upp på bordet från sin stol… medan hans copy sitter och ritar på nån idé.
Så står vi där, fyra vuxna mänskor, en som spankulerar fram o tillbaka över det stora vita bordet och tre som står utspridda på varsin svart stol, medan ytterligare en person sitter vid bordet och tecknar. Han soms tår närmast fönstret i vit skjorta, jeans och sneakers vevar med rmarna som en galning och frustar “Talk to me! Hit me! Show me what you got!”
No pressure at all…
Needöless to say, öh nu glömde jag vad jag skulle skribva. Jo, needless to say fick vi inte ut de grymmaste kampanjidéerna av den brainstormingen. Däremot är jag lite impad av min och Ottos förmåga att skita ut (hehe, O hatar såna uttryck) riktigt roliga grejer även i detta förlorade stadium av konceptande när vi får lite egen tid…
Eheheheh wHaTeVeR, full nu, redan halv ett liksom, för när vi äntligen var färdigjobbade för dan gick vi ut och drack bärs på tom mage och det ger alltid de sweetaste och effektivaste fyllorna! Vi ägnade tp första timman åt att enbart snacka om Farmer Boy men sen blev det svinintressanta diskussioner om hur vi känner om brands vi gillar (yrkesskadade…) och min och Hasses (vi har gett svenska smeknamn till typ alla på byrån) liknande syn på mode, med glimten i ögat men fortfarande trendwhores… sen tyo whatever… gah jag håller på att somna..
försöker övertala Paris att komma ned o titta på Tanya Stephens med mig nionde mars och bli kvar över helgen. Det vore the awesomestest, yo! Men verkar vara mkt hon måste cleara först.
Många tycker att alla hjärtans är en dum dag. Det är nästan som att man inte borde gilla alla hjärtans dag.
Men min alla hjärtans-karriär började med att min första riktiga pojkvän gjorde slut dagen innan, “the worst fucking all hearts day ever” som jag och Bästisen bittert konstaterade i uppehållsrummet på högstadieskolan dagen efter, och efter det kan det ju bara bli bättre liksom. Jag har aldrig haft några förväntningar och därför blir dagen ganska mysig. Jag brukar sällan eller aldrig få nånting själv - mer än såklart svar på eventuella hälsningar jag skickar ut - men jag är en fena på att ge presenter.
Men ha det bra hörni. Feel the lööv och strunta i bitterheten.
Crystal meth - metamfetamin - är det nya humorknarket. Alla som vill skämta om knark ska skämta om crystal meth från och med nu. Kokaininstallationer (1, 2) eller mörka små män i Red Light District som viskar “Charlie? Charlie?” om du går förbi med en otvättad look är numera SO 2006 - crystal meth is the crack-cocaine of 2007.
Varför?
Till att börja med har det världens roligaste namn, om man säger crystal meth och inte bara meth alltså. Smaka på det. I mina öron låter det som en tennfigursmålningsfärg i Citadel Colours metallpalett - Mithril Silver, Burnished Gold, Crystal Meth… Färgen “Crystal Meth” är kristalliskt vit med glitter, något man målar ett enhörningshorn eller en diamantbesatt dolkskida till någon fjollig alvkonung i.
Dessutom har det kallats “den nya innedrogen” och sällar sig därmed till den brokiga skara av bland annat GHB, Rohypnol, poker på nätet, shopping och Foxy Methoxy (vars namn platsar jämte Vermin Brown i Citadel Colours-listan och är värt en helt egen uppsättning skämt en annan gång) som också fått detta epitet.
Men ny? Crystallized methamphetamine representin since 1919, yo! Read your history!
Och vad som helst som kallas “innedrog” är per definition ett humorämne. Vilken innelista har crystal meth hamnat på för att vara en innedrog? Är det, som i Fucking Åmål, fortfarande Veckorevyn som bestämmer sådant? Kan ni höra storasyrran läsa med sin trollhättedialekt “De ä ute mä rejv, de ä inne mä krysstal meth”? Kan ni se Ebba von förklara varför crystal meth passar TRENDIGA MÄNNISKOR medan kokain är för anorektiska modeller och media-wannabes, e för holländare vilka som bekant blev kvar på nittiotalet, och spliffar för hiphoppare och chillout-svennar? Eller är “innelistan” Kate & Petes hemliga nyhetsbrev?
Från och med nu är allt som har med crystal meth att göra roligt. Det medicinska tillståndet “meth mouth” HAHA vad roligt! Den vid det här laget närmast legendariska meth-skandalen och bög-chocken i kristna högern förra året, jätteroligt!
Ja titta vad roligt vi har det nu! När vi skämtar om crystal meth! Allihop!
så sätter mina sexualvanor som vanligt stopp för att ge blod.
Jag älskar att ge blod, det är så fascinerande och coolt att se det där röda åka ut från kroppen genom en slang ner i en påse på en vippande manick, och så är alla så glada och tacksamma mot en och man får fika som smakar som om mormor gjort det. Plus kanske “den inre frid som bara goda gärningar skänker” eller hur det nu var Karl-Bertil sade.
Men jag har haft lite problem med att få rutin på det hela. När jag ville börja var jag inte 18. Sen flyttade jag från stan och mina testpapper försvann nånstans. Sen hade jag för lågt blodtryck så de tyckte jag skulle må för dåligt. När jag övertygade dem om att jag inget hellre ville än ge blod oavsett om jag svimmade fick jag till slut lov mot löfte om att ta det väldigt lugnt före och efter. Men då var blodvärdet för lågt (upptäcktes det efter jag blivit tappad på halvlitern man ger). Det var när jag var på ViktVäktarna, hint hint, kanske inte mådde så bra av det egentligen. Sen när jag äntligen var sund nog hann jag ge en gång innan mitt förhållande med Fred tog slut och jag började leva rullan - har i princip varit i sexuell karantän sen dess. Svårast var det i Karlskrona där man hade tre månaders karens på ny sexuell partner. Jag lyckades pricka in det en gång på ett helt år.
Nu hade jag äntligen fått tummen ur och kollat upp hur jag skulle gå tillväga i Holland, efte ett och ett halvt år i landet - bokat tid och till och med fått hem info på engelska. Och jajamen. Tro på fan att jag är i sexuell karantän igen. 12 månaders no-no efter man har haft sex med en man som haft sex med andra män. Juli, LSM, juli…
Jag ifrågasätter inte nödvändigtvis deras regler, men jag kan inte tänka mig att de har särskilt många blodgivare som kämpar så hårt som jag för att få komma till ;)
Vi har till slut fått vårt trådlösa internet att funka felfritt hemma och som en direkt följd av det blev jag sittandes framför datorn till långt efter fyra igår natt. En av de roliga sakerna med att vara uppe nykter vid dattan är att man får fylleprata med fyllesurfarna när de kommer hem och slår igång msn efter krogens stängningsdags. Bara några minuter efter att jag önskat söta Paris gonatt blinkar gamla Schatje till, full som ett ägg och mer än måttligt enkelspårig:
Schatje says: i felt like some lesbian LSM loving! hahah
Schatje says: oh waht am i saying!>!>! hahaha
Schatje says: this is wrong
Schatje says: why r u up?
LSM says: haha, i just forgot to go to bed sort of
Schatje says: huh
Och konversationen fortsatte i samma anda…
Schatje says: cant wait to hang out with you again
Schatje says: r u guys loyal and stuff??
LSM says: haha well not formally but… i dunno
Schatje says: :D
LSM says: we’re not a couple yet if that’s what you’re asking
Schatje says: yeah.. is was
LSM says: but maybe i don’t want anyone but her right now
Schatje says: ohw
Schatje says: :(
[…]
Schatje says: oh maybe i shpuld go to bed before i say too weird stuff
Schatje says: nooouuwww!!
Schatje says: haha
Schatje says: i miss you
Schatje says: ‘as a friend and lover,
Schatje says: you know…
Schatje says: :S
Schatje says: see, here i go.. time to quit
Schatje says: hahaha
[…]
Schatje says: kusjes
LSM says: kusjes schatje
Schatje says: buee
LSM says: byeee
Schatje says: would be nice yo hang out soon
Schatje says: i talked abput the secbarn the other night… that was sonething special he!?!??!!
Schatje says: sexbarn
Schatje says: anyway, goodnciht!
LSM says: goodnight sweets, go to bed now :)
(”Sexbarn” syftar på en lada på den holländska landsbygden där vi var på fetischparty en gång, måste vara över ett år sen nu. Mitt enda fetischparty för övrigt.. som resulterade i det blogginlägg på förra bloggen (som tyvärr inte går att komma åt) som fick mamma att sluta läsa ;) Överåriga swingers i läderunderkläder och darkrooms med zebrafärgad och röd sammetsinredning och de vi var där med hade kackigt porrfilmsgruppsex på en fyra meter bred säng)
