LSM

Det blev inte så mycket till sista partykväll eftersom Fargo catchat en cold borta i östblocket och hela gänget var alldeles utmattade efter för mycket absint och för lite sömn. Jag och Sassy hade verkligen sett fram emot en hejdundrande festkväll och velat gå ut och dansa och gjort oss vackra och allt det där så det var väl inte undra på att vi blev snopna… Och jag gjorde väl ingen hemlighet av det heller, fröken barnsligt-besviken-så-det-syns. Men jag är mest besviken på mig själv för att ha byggt upp förväntningar, för att ha förberett mig (ja men ni vet; all the girly stuff och mannenjasvärtillåmefittanluktafrukt och bäddat nya lakan och ställt rosen jag fick av Paris provocerande synligt på skrivbordet) och för att sen inte kunna ta det moget utan bli bitterfitta. But oh well, so it goes, no-one to blame. Vi hade det jättetrevligt ute en stund ändå och jag och Sassy sörplade vin som dårar, sedan gjorde jag nåt patetiskt försök att övertala honom att följa med mig hem men insåg att slaget var förlorat och nöjde mig med att ligga bredvid som ett kuttersmycke på hans åttio centimeter (skojar inte) breda hotellsäng i de andras närvaro. I nattlig fylleångest förbannade jag mig själv för situationen jag syltat in mig i, i år igen, och att det slutade precis som det började i den där jävla skitsmala sängen (samma hotellrum som förra året) och jag då som nu kände mig som en efterhängsen och påträngande kåtbock utan respekt för personlig integritet. Alla har sitt kors att bära eller hur var det nu, hahaha.

När dagen grydde försökte jag mogna till lite och släppa allt och lyckades riktigt bra; idag blev en lugn, mysig och småbakis dag då vi strövade genom stan, jag köpte massa fina saker och pratade med en söt italiensk expedit som ville att jag skulle gå på hennes utställning.

Han sa att han visste att jag skulle talk shit på bloggen nu, men tar han illa upp av det här är det han som är fittan ;). Eller hur? Jag pratar ju egentligen bara om mig själv.

eller vilket annat ställe som helst egentligen med ett glassigare jobb och mera pengar på fickan och mera kreativa (digitala!) utmaningar och lite kärlek, kan man få lite kärlek också som grädde på moset? Jag menar på nära håll som man kan ta på (bokstavligen).

Vi förlorade den där pitchen förresten. Så mycket för de två månaderna av mitt liv och den utlovade extra löneförhöjningen. Men jag orkar inte deppa över det, whatevaaah liksom.

(Otto frågar om jag bloggar nu igen och föreslår bloggtiteln “Jag är bara till besvär” med innehållet “Jag är en tjej på 22 jordsnurr, eller solsnurr, det är så svårt att hålla reda på. Jag glömmer mina pengar och scarfar överallt och är bara till besvär”. Sen säger han att hans första poplåt på svenska ska heta “Alla utom jag är bara till besvär” och vara inspirerad av Winnerbäck fast liksom lite mera edgy. Han är en cool kille, min partner Otto.)

Sitter här och vill äta flottig mat eller ännu hellre ligga, ja ligga mycket mer än möla varm och smält ost även om det senare skulle hjälpa lite. Jag var i ljuva Sverige över helgen för att fira mormors 80-års-kalas, och det var alldeles fantastiskt men det skriver jag om imorrn när jag får Sassys bilder.

Ikväll skriver jag om Paris som jag träffade precis när hon kom från sin parisresa (globetrotters som fångar varandra i spilltiden mellan två flygresor), hon var citat sunkig skittrött och hungrig, men söt som sockerdricka as usual och med urringning som sög i min blick. Vi åt sen och lång och avslappnad lunch på Hagabion, och pratade och skrattade alldeles för högt om knull i förebyggande syfte, dildos och att jag fått slänga min tube o’ lube på flygplatsen i Hamburg och alltså inte kunde njuta av nämnda plastkukar trots sexuell frustration. Mitt i alltihop vandrade hennes ex in med damsällskap och det var så roligt i sin absurdhet att vi bara fnissade och fnissade. Och när jag skulle ta spårvagnen tillbaka var hejdåkyssen så najs att vi var tvungna att fortsätta hångla, alldeles för offentligt precis sådär som alla stör sig på, och jag visste att det var okonstruktivt av bara helvete förmodligen - men fuck that, tänkte jag och kysste henne igen och igen. Och så hade hon guld-hotpants på under leggingsen! w00t w00t! Istället för att förföra henne på stället som jag helst av allt ville tog jag vagnen tillbaka till Centralen, och tänkte att jag hade redan mentalt förberett “thank you for helping me fall out of love”-talet till en viss annan hånglare, men assåeh joråsåatteh… Och hon skickade mess nästan på en gång om att jag inte kan komma med såna kyssar och bara dra, och jag svarade att jag får ju kåtslag but it’s a sweet pain no? och hon svarade att ja jag har i alla fall glidmedel hemma.

PS. Just nu känns det inte jobbigt alltså, bara najs. Jag ska sluta vara ett trånande offer sådeså och det har jag bestämt mig för.

Är det kanske det som är framtiden? (alltså som i, min framtid - teknologiskt är det väl snart forntid) Jag är så trött på att aldrig prata med mina vänner i ut- och hemlandet.

Jag och Sassy munhuggs med skön ärlighet över en flarra bubbelvin och lite färskpasta i en park med Mark (haha, det rimmade). Det triggades av mitt knallrosa hotlips-läppstift och ledde vidare till
- I started counting the things I like and you don’t. The color pink on yourself, leopard skin pattern and, lemme quote, ‘looking like a cheap hooker’ in photographs, triumferar jag.
- Ouuuuch, skrattar Mackan med skräckblandad förtjusning.
- Oh you should’ve seen her! säger Sassy och visst syftar hon på de bilderna jag inte la upp på bloggen från tagga-min-kropp-kvällen. Shirt down to here, skirt up to here, legs wide spread and only a little blanket and a couple bottles of liqour between em, and the expression! The look in her eyes! Like a cheap hooker!
Vidare; vi skönjer snart ett tema, sakerna Sassy inte gillar är överlag billiga, girly eller fåfänga (hello, who’s supposed to be the straight sister?) och jag tycker jag vinner när jag smäller till med titelkommentaren. Men Sassy bara skrattade och var så jäkla nöjd med att vara stiff & bitchy. Och Mackan bara skrattade.

Sedan tog vi en öl på Filmmuseets uteterrass och pratade kukstorlekar och fisting, eller om fistingen kom senare förresten, ja det var precis innan vi catchade upp med les Américains på jazzklubben Alto. Och det var bara början, dude min mun borde tvättats med tvål igår kväll ;)

Hade några trevliga öl med gänget som ville ta det lugnt eftersom de skulle flyga på weekendresa kl 6 imorse. Det slutade med att det bara var jag och Fargo kvar, och apropå uttrycket walk of shame berättade jag detaljer ur historien om den namnlöse mannen (now that’s the kind of stuff that makes people feel special för att de får sova mellan dina ben… kreddigt och taktiskt) och sen följde han mig till min cykel och så hånglades vi lite hejdå så jag blev mjuk i benen (hehe, var det en eufemism eller) och sen när jag kom hem somnade jag som så många gånger förr med ett halvskrivet sms och telefonen i sängen. När jag vaknade tittade jag på displayen och läste “Oh gigo all sugary”. Makes total sense to me as well.

Btw åt jag en kaassoufflé också.

I går var vi på De Duivel och där såg jag Fargos vänner rappa - det var skitkul (även om natten i övrigt var lite seg), jag älskar att se vänner och bekanta göra det de brinner för. Direkt efter det, kvart i två eller så, gick jag hem alldeles ensam eftersom jag behövde upp och jobba idag, jättefort och ganska berusat gick jag den perfekta labyrintvägen genom Jordaan för att optimera promenadtiden. Jag var ganska söt också, i klänningen från parisfesten, svarta strumpisar och vita ballerinor. När jag kommit till Rozengracht stod det ett par höga mörkblåa vintage-klackskor i läder med öppen tå under en brevlåda, och en snygg festlig blekrosa stickad tröja låg där också. Alldeles övergivna. Jag tittade mig omkring och såg inte en levande själ. Det var som om en donna på lyran gått förbi och i ett infall av beslutsamhet tänkt “I helvete heller att jag går ett steg till i de här skorna! Och svettig är jag också! Nu dumpar jag ballasten, kosta vad det kosta vill!”

Jag plockade upp skorna och tröjan - som båda var precis rätt storlek - och knatade vidare hemåt.

Jag blev utmanad på Jeopardy av Bobby Bacon för ett tag sen men kände att jag behövde lite betänketid. Det handlar om vilka som skulle vara ens topp-kategorier i Jeopardy.

Jag kan lite om mycket, men inte så värst mycket om något egentligen. Kanske låter konstigt eftersom jag trots allt är ganska intelligent och dessutom lyssnade i skolan, men yt-scanning av det allra mesta tror jag har varit nyckeln till framgång i mitt liv. På rak arm:

Mordet på den ryske sexmunken Rasputin (trivia: hans sibiriska nuna pryder nu även Type 0 Negatives nya skiva, inte för att jag lyssnar på dem men ändå). Det är en riktigt spännande historia som innehåller massa smaskiga detaljer. Fråga mig hur tsarrysslands snyggaste cross-dressing dandy (en av de fem mördarna) förlorade oskulden och jag vet det (och jag vill fortfarande att någon ska skriva den explicita romanen eller ännu hellre göra den explicita filmen om hans förmodade romans med storfurst Dmitrij).

Annars… rättstavning på svenska (eh, lol). Jag vet att jag och Dexo har olika åsikter om schysst/schyst/juste, men vad gäller ord som inte generellt är omtvistade (eller dialektala) skulle jag vilja påstå att jag aldrig stavar fel på svenska - om det inte är med mening. Märk väl att jag pratar stavning, inte satsbyggnad.

Sen skulle jag säkert plocka fler poäng än många andra i kategorin första säsongen av L Word (vilken otillbörlig akt hade Jenny utfört med sin skrivlärare?), eller varför inte Drakar & Demoner 1991 (i vilken Handbok återfinns ’sprätthöken’ som D&D:s svar på playboyen?), eller kanske låttitlar av Joakim Thåström och så vidare, men det finns alltså pinsamt få saker jag är NÖRDIGT bra på - jag må vara nörd i själen men jag har inte nördens sakkunskaper.

Jag är fortfarande full tror jag och kom över en timma sent till jobbet… pinsamt! Som tur är är inte Farmer Boy här och receptionisterna bara skrattade kärleksfullt när jag stövlade in med andan i halsen, blött hår och osminkad. Det känns som att skärmen är två meter bort och jag måste koncentrera mig för att skriva ordentligt och min mun smakar bakfylla utav bara helvete. Jag är lite wuzzy eller vad det heter, wizzy kanske? Nej jag menar ju fuzzy hahaha. Dude…

Aja, i vilket fall, igår tänkte jag att det skulle supas till för idag är sista dan Farmer Boy är på holiday så det var min sista chans att komma undan med att vara bajsbakis på jobbet. Och först var vi sofisitikerade och ölade lite på Wolvenstraat, sen drog vi vidare till nån resturang där jag drack Irish coffee, sen till squatten Vrankrijk (!! liksom) och drack billig öl och ritade på väggen (min insats var typ kuk och fitta och några fula ansikten, jag är mognast i stan nämligen, medan de andra är konstnärliga).

Sen drog jag iväg med pojkarna alldeles åt fel håll för jag var så rund om fötterna, så vi tog vägen om Noordermarkt när vi skulle hem. Like hello. En av dem håller på med parkour och lekte lite i en klätterställning på en lekplats. Jag ville med så jag hängde knäveck, men var så ovig att jag typ fastnade med benen när jag skulle ner. Det är vad jag kallar graceful and erotic. Sen halkade vi in på Café Nol för nån öl också. Resten av vägen gick jag typ och limmade på en viss person som Karlssons klister men det kändes bara fint. Jag försökte också lista ut hans hemlighet med det lenaste brösthåret i världen.

När vi äntligen kom hem till mig där jag utlovat vinfylla upptäckte jag att jag glömt hemnycklarna - så parkourkillen klättrade upp till vår balkong på tredje våningen på baksidan av huset, tog sin in genom köksdörren och öppnade! DUDE! Det är det mest imponerande i år! Och dessutom hade han ingen tröja på sig, jag kommer inte ihåg varför. Jag har sett mer manshud de senaste dagarna än resten av hela 2007…

Sen minns jag inte så mycket mer än att det var väldigt roligt och vin lite överallt (och därmed salt) och slutade med att alla typ låg och sov i min säng tills jag körde bort dem till vardagsrummet för att tillbringa lite kvalitetstid där med Fargo. Han tycker att han förlorade all sin street cred efter förra inlägget så jag vet inte riktigt vad för detaljer jag kan skriva. Det var fint i alla fall. Alltså sådär… fint och mysigt. På riktigt (men oroa er inte: inte på det sättet, ingen fara på taket, inte alls). Och hawt såklart. Åh jag skulle kunna raljera på som vanligt och ge er the juicy stuff men jag ska vara mogen. Haha. Men jag måste bara skryta och säga att jojagog foficockok momasossosa totunongoga också - w00t w00t - lyke it, lyke it a lot! :D Och så mycket bekräftelse och komplimanger att jag kan spara och sätta in i album och ta fram och titta på när livet är bittert nästa gång.

Vi var vakna hur sent som helst och sen ringde plötsligt klockan. Jag måste tryckt på turn off istället för snooze imorse och vaknade med panik 09.47 och kastade mig in i duschen.

Livin la vida loca.

Om det bara smakade lite bättre i munnen.

Office diva: You read my blog on lesbian wolf packs?
Office janitrix: Not yet.
Office diva: Gotta check it out. Shit’s pretty intense.

(via Overheard in New York)

Bilderna från igår natt är otroliga, det är massa hud, massa sprit och massa spritpenna över hela min kropp… Ska lägga upp ett censurerat urval när jag får dem sen.

I fredags köpte jag lucky underwear på HEMA (classy!) och som alla vet får man ju aldrig ligga när man satt på turtrosorna, men efter fredagnattens besvikelse tänkte jag att det får jag ju inte i alla fall så jag kan lika gärna throw em on och måla tånaglarna cerisa för det finns ju inget att förlora liksom. Och dude jag var glad att jag hade snygga underkläder och fötter med facit i hand… w00000t!

Så här; vi hade det lite segt ute så vi gick hem till mig för att dricka vårt spritskåp tomt och sen ville någon rita på min rygg och efter det fanns det ingen återvändo… In the land of sexuellt frustrerade heterosexuella män the girl is king, och det var någon slags dionysisk orgie av halvnakenhet, händer uppför lår, mera sprit, mera spritpenna, mer händer överallt, dricka sprit ur min navel, tagga mina tuttar, hångla lite med jo just honom, någon annans underklädesdans på film, en söt tysk upptäckte sin armhålefetish när han nosade in sig i mig från sidan (och vill ligga med min mamma)… Lordy.

(Not to even mention att Schatje hade en öl med oss tidigare under kvällen och försökte hustla sig till en trekant och började prata om en Double D-reunion och whatever)

De andra två pojkarna gick hem vid fem och jag fick ze Dude för mig själv - det blev ingen kuk men fucking half an arm (ja, nu överdriver jag) (hans moraliska betänkligheter…) och mina lakan är alldeles rosa från min nertaggade rygg.

Jag är glad som en nötlärka som mamma brukar säga - enda smolken i glädjebägaren är att jag inte fick dick; min totala kuken-i-fittan-tid uppgår till typ fem minuter under hela 2007 så jag hade sett fram emot getting some good ol’, och det vet ju alla att gemene man på fyllan inte är fingersmith deluxe - men herregud, man kan ju inte få allt här i världen.

Vaknar NU och undrar varför jag inte är bakfull efter de kopiösa mängder alkohol jag hissade i mig igår. Inser att jag fortfarande är full och skrattar inombords åt kvart över fem-inlägget nedan. Jag var verkligen pinsamt sur på vägen hem där ett tag. Haha.

Shit, jag bävar för när bakfyllan kickar in. Min mun smakar som om den är full med bajs.

Back to bed.

Assssåååå, I’m drunk and whatnot och jag skiter i vem som läser den här skiten och jag vet att jag är barnslig men fan ändå, det var liksom bäddat för’t hela kvällen och sen ba “nääe, vi har hela veckan på oss…jag går åtf mitt håll” och jag ba känner men DUDE, SNÄLLA, vi har haft det här jävla spelet på g sen förra fucking året och om du inte vill stoppa kuken i mig after all så PLEASE flörta inte för jag är inte gjord av stål och fan vad pinsam jag är som blevb besviken för det var ju så jävla GIVET men asså I don’t mind bara vara vänner men SNÄLLA var lite bara-vän isf och jobbainte upp mig sådär och FAN vad besviken jag ändå blir pinsamt LSM det var ju det här som inte skulle hända.

Jag drömde om Fargo.

Jag drömde att vi skulle ses i ett hus bara han och jag, och jag kom dit iklädd (håll i er) en t-shirt i åttiotalsmodell i lila satin, ett par knalloranga spets-hipsters och en telefonladdare i trosorna (whuuut). En sån där gammal, tung en, Nokia 3310 typ. Jag kom in i det här huset som var stort och mörkt och såg ut lite ut som huset i Täby där senaste pojkvännen satt och var deppad och spelade gitarr. Den jävla telefonladdaren höll på att ramla ut hela tiden och jag försökte kila fast den i fittan (whuuut) men det gick inte, den passade inte. Konstigt… När jag insåg att det inte gick förbannade jag mig själv för att aldrig lyckas med såna där saker, la jag den i ett hörn i huset och gick vidare för att träffa Fargo.

Han låg på ett liggunderlag i hallen vid trappan på övervåningen i huset, och såg helt annorlunda ut. Han levde inte upp till sina 30+ och hade lagt på sig några kilon, och i ansiktet liknade han… en tjock version av irländaren i A Guide to Recognizing Your Saints som vi såg på filmfestivalen i Roffa.

Vi pratade lite om ditt och datt och hånglade passionerat. Sen gick vi in i ett annat rum och jag ville ligga men han sa:
- This is when you give me a smoke.
- A smoke? What’s a smoke? undrade jag och kände mig töntig som inte kunde den sexuella slangen han slängde sig med.
Han förklarade att det var ett blowjob fast han rökte en cigg samtidigt (whuuut) och precis när jag klätt av honom och han tänt cigaretten och satt där med den verklighetstrogna kuken i vädret kom ett gammalt radarpar från gymnasiet och började prata om LAJV - som ingen av dem håller på med (whuuut). Och jag drogs med i diskussionen och int blev de någe kuksug där int.

Freudiansk tolkning på detta? Drömlexikon för att försöka plugga in en telefonladdare i fittan?

idag har jag vart på wax och massage och imorgon bitti landar Fargo. I’m just saying.

Jo, man har ju spenderarbyxorna på av terapeutiska skäl såhär efter pitchen. Int blir det nå spart i alla fall. Köpte två par sneakers på rea idag, ett par svarta Coq Sportif (så här fast helsvarta) och ett par vita Adidas Originals Tennis så här fast med perforerade hål istället för ränder, som på Stan Smith). Kap! Sparade dessutom typ 130 € från originalpriserna sammanlagt. Dock lite ironiskt att jag typ sitter och runkar över grejer som de här Alife-godingarna:

men sen de finns alltid bara i killstorlekar så när jag går och shoppar blir det sånt jag köpte idag.

Mycket sofistikerad frisyr jag har fått down under förresten, I’m intrigued. Jag brukar ju alltid reppa trekant i mer eller mindre dekadent form beroende på om jag får ligga eller inte, men här sitter jag nu med ett… kreditkort mellan låren. (Skämt om att Sassy jobbar på American Express undanbedes. Eller nej förresten, kör i vind ;))

Tillbaka från Tyskland straight into mitt eget vardagsrum, efter sista natten innan pitch-presentationen som bokstavligt talat var en all-nighter. Klockan kvart över sju gick vi ut från kontoret, tillbaka till hotellet, rafsade ihop våra saker och slängde oss in i en taxi till flyget (vi som i fotsolderna eller vad man ska säga, eller alla som var över i Hamburg utom fröken MD och mister CD).

Nu vill jag inget hellre än att sova men fönstrena på vår husbyggnad målas om och det springer målare i mitt rum.

Annat nämnvärt om ze Germany i ingen speciell ordning:

- vi besökte världens största elektronikaffär

- resten av gästerna på Radisson såg ut som tagna från ett östtyskt Dallas

- jag kan verkligen inte tyska! Jag läste det en termin på gymnasiet eftersom Bästisen läste tyska på sina matraster och jag kunde ju inte vara sämre tyckte jag. Men jo, det kunde jag - på ett språk jag själv varken hade motivtion eller lust till. Och sen slutade det i mitt enda oförtjänta bra betyg - av mitt tjugo komma noll-snitt, haha! Se mig dissa både läkare- och psykologutbildningen och gå KY dårå jävla skolsystem! (KY-examen i digitala medier, and that’s what got me to business trip till Hamburg; resonemanscirkeln är sluten) *bitter, who, me?*

- jag anlände till Hamburg very gangsta; av nån anledning var det sjukt mycket folk och allt var försenat. Jag fick inte lov att checka in min väska när jag äntligen kom fram i kön, för bagaget hade redan stängt. Hon gav mig en gul lapp som det stod “KLM Priority” på och sa att om jag sprang för allt vad jag var värd förbi kön i säkerhetskollen skulle jag kanske hinna på planet, om jag tog min väska som handbagage och kastade alla vätskor på vägen. Sagt och gjort, fastän det sved öste jag hygienartiklar i papperskorgen, förargade halva Holland genom att tränga mig med min gula lapp och sprang som en skållad råtta mot rätt gate. Som absolut, absolut sista person kom jag flåsande fram efter tre namnutrop att jag var delaying the flight. Otto stod och flinade åt mig där jag kom löpande med min rullväska studsande efter mig som en romersk stridsvagn på grusväg i full galopp - jag hade hjärtat i halsgropen och kläderna på sniskan och dröp av svett och skam när jag satte mig ner på bussen ut till planet under de andras blickar.

—

Och där dog min dator. Skriver vidare nu 21:20 på Flatmates pyttelilla copywriter-mac. Stalkern minns hur jag redan i slutet av november började tejpa fast strömsladden för att den inte skulle glappa, och bärbarheten hos min trotjänare har det gångna halvåret minskat drastiskt; den känns snarare som en kedjad bandhund än en fri springare (vet inte what som är UP med metaforerna idag; eller jo det vet jag, det är sömnbristen). Efter slit och släng under resan förlorade idag strömsladden sin sista lilla connection med min trötta dator och det slog lite gnistor och sen saggade den ihop (batteriet har naturligtvis ingen standbytid kvar efter ett halvårs mistreatment med ström i sekundpustar från fasttejpad kabel). Har köpt ett fantastiskt hårddiskcase med USB-utgång så jag kan backa upp, sen skickar jag skiten till supporten. Fler tyskanekdoter:

- Robban började snacka cockney och innan vi visste ordet av (pun not intended) sa vi alla “innit!?” , “wickid” och “lyke it, lyke i’ a lot” till varandra. Och sista natten satt Otto och googlade på awesome rhyming slang - Robban slängde sig med “china” för “mate” (eftersom det rimmar på china plate) och det enda jag kunde var var “head - loaf of bread”, men Otto citerade internet med saker som “legs - mystic Megs”. På väg till hotellet efter all-nightern tyckte jag att jag nått höjden av genialitet när jag pep fram “cunt - James Blunt!”

- det var gratis “spa” (pool och bastu) på hotellet och det såg verkligen ut som att vi aldrig skulle hinna utnyttja den eftersom den “bara” var öppen mellan nio och tjutvå. Men sista kvällen hade vi en tre-fyratimmarsperiod (mellan sex och tio typ) när vi inte behövdes på kontoret men skulle vara på standby. Vi hade pratat om spat innan men took a walk around town. Sen bestämde vi oss för att satsa, köpte badkläder på slump och börade gå mot hotellet - och just då ringde Robban! Men vi behövde inte vara tillbaka förrän “om en timma typ - kanske längre” och då jäklar blev det fart på oss. Vi tryckte i oss kebab och falafel i rekordfart på väg hemåt och försökte speed-utnyttja spat. Och FAN VA AWESOME säger jag bara. Kanske inte badhuset i sig, men bara grejen - oliktempererade bastuar med gamla nakna tanter och gubbar huller om buller, friluftsterrass med lika nakna människor, tyst och örtdoftande pool där jag brände några längder till minne av en avlägsen kondition … men framför allt den nittiotvågradiga finlandsbastun. Hade det inte varit för det där hade jag aldrig pallat natten. Vi behövde inte stressa heller, utan blev ringda precis när vi självmant gått upp.

Jag härmar Alex Schulman och Silverfisken och säkert en miljon andra (orkar inte leta reda på länkarna just nu) - här är orden från “My Words”, dvs ord jag själv lagt till i telefonens ordlista (den engelska, eftersom min saknar svensk ordlista)

:/, ’s!, a?, cerise, bg, aight, bitch, Albie, bloemencorso, ass, Awww, Denise, Fuck, fuck, Fucking, fucking, dudette, Duende, Duivel, Haarlem, haha, Haha, Hakan, Hanazukette, gay, gedempte, helluva, gmail, hoody, k, Jedi, Leidseplein, Lindengracht, koffie, Jules, Kusjes, o!, Maartje, mah, Marktplaats, marsipan, mapsipan, Missy, Melkie, niggas, nigger, OMG, Omg, moppie, oudegracht, oudesgracht, myspace, S, Sabine, schatje, Schmurry, Rasker, sassy, shit, Shitty, pimp, pissed, pix, plein, slut, snogged, snus, Rozenstraat, Prinsenstraat, Promoe, ssup, 7th?, puke, t-, tapas, tees, tonite, Utrecht, Yay, Werck, wijntje, yuck, Xxx, xxx

“Det här är ju rena semestern!” hojtade jag när vi var på väg ut ur kontoret strax efter åtta idag söndag efter att ha suttit i möte i tre timmar (som till 70% var på tyska, som ingen av oss pratar). “Du är ju sjuk”, sade Otto inte men något lite åt det hållet.

Det var en “ledig kväll” ikväll alltså - jag övervägde att messa Tysken som bor i stan och säga åt honom att komma till mitt hotellrum och ta med sig en kondom. Han var into dirty talking so he wouldn’t mind, I’m positive - och om han brytt sig, fått slag och aldrig hört av sig igen hade jag ryckt på axlarna i alla fall.

Men sen tänkte jag: “Näe… Orka”.

Jag har typ lite mens (sista dagarna) och han var väl egentligen okej minus som knull fastän han var så söt, och sen var det där det med flickvännen, och sen kan man ju liksom stanna hemma och surfa i sina vita lakan istället för att såsa ner dem.

Ja, jag gillar rena lakan.

Här har ni mig, LSM bloggar Eurovision Song Contest 2007 i real time från Radisson hotell i Hamburg. Vi ser på tysk TV men med BBC:s engelska kommentarer från webbradion; jag och Otto sköter varsin mute-knapp i varsitt medium när vi smidigt växlar mellan låt och mellansnack.

The Ark var en besvikelse och levde inte alls upp till sin kapacitet. Frankrike är bådas favorit, och Ukraina kommer in som god tvåa.

Jag måste gå och lägga kabel på hotelltoaletten nu, but I will be BACK!

23.18. Jag trodde Vitryssland var för bittra på Ryssland för att ge dem 12, no matter hur mycket de gränsar till varann.

23.20. Att höra den engelske kommentatorn med en och en halv minuts fördröjning är lite mindre okej när man redan sett tolvan singla över skärmen…

23.30. Nu slutade BBC att kommentera röstandet så vi lyssnar på tyskteven istället, mycket tråkigare speciellt som jag inte förstår tyska. Det verkar som att det är sant som de säger att Östeuropa äger oss i år; det finns som vanligt ingen hejd på grannrösterna. När vi släppte in öst i tävlingen gjorde de vad vi alltid har gjort (Skandinavien i synnerhet), och vips finner vi civiliserade västländer oss utmanövrerade av ett antal forna sovjetrepubliker. Så går det när man låter folket rösta ;)

00.04. Så nu är det avgjort. Spännande att se en vinnare bestående av en armé av kostymklädda serbiska kvinnor med gördel anförda av någon som hämtad ur RFSL Belgrads styrelse. Som dessutom kan sjunga. Big up!

Men fransmännen var bra roliga.

News från sent igår kväll - en annan chef fick reda på att vi pratat lön med Farmer Boy och blev lite upprörd - det var ju med henne vi skulle diskutera sådant. “Everything written that isn’t a creative brief you get from me,” sa hon i telefon med hårda rösten apropå nytt kontrakt, och bad oss skriva ett mail med våra förväntningar. Och vi skickade iväg ett delikat formulerat humble yet kaxigt mail som resulterade i — trumpetfanfar — well, give it up for your local Swedish creative team!